Friskolor i Sverige

Friskolans vara eller icke vara är många gånger ett kontroversiellt ämne. Vissa medborgare anser att friheten att starta skolor som inte ägs eller drivs av kommuner, skapar en viktig valfrihet för elever och deras föräldrar. Andra tycker att friskolorna, ofta tillsammans med det fria skolvalet, skapar orättfärdiga kunskapsklyftor som tenderar att följa traditionella, ekonomiska klasslinjer. Man får nog anse det ostridigt att den första gruppen har fått rätt i en deskriptiv mening – att valfriheten har ökat. Huruvida detta är en för- eller nackdel, är å andra sidan en svårare nöt att knäcka.

Inte bara girighet bakom privatägda skolor

Särskilt på senare år har förekomsten av friskolor skapat rabalder, då det uppdagats att många skolor ägs av riskkapitalbolag som lyckats göra stora vinster. Detta blir speciellt kontroversiellt eftersom intäkterna i de fallen är skattepengar, och kvaliteten som erbjudits varit minst sagt skakig. I vissa fall har skolor stängts över en natt, utan förvarning till elever eller föräldrar. Dock finns det naturligtvis friskolor som är fantastiskt uppskattade av sina elever, och de samhällen som de ligger i. Vissa Friskolor tar även emot nyanlända elever, och försöker på så sätt dra sitt strå till samhällsstacken. Det ligger alltså inte bara girighet bakom friskolorna i Sverige.

Massor av olika ägarintressen

Trots att riskkapitalbolagens stora vinster på skattemedel sticker i ögonen, finns det alltså betydligt mer etiskt sunda friskolor. Det finns ju ingen naturlag som säger, att bara för att en skola är privatägd, så måste den ha giriga ägare. Icke-kommersiella aktörer kan likaväl som kommersiella företag driva skolor. Det finns en lång tradition av detta i vår del av världen, och i många länder är de främsta skolorna drivna i privat, men ideell, regi. Den katolska skoltraditionen är exemplevis mycket aktad i Storbritannien och hennes forna kolonier, och inom dessa institutioner diskriminerar man inte på ekonomiska, eller andra, grunder. Med ett starkt bildningspatos förser man istället samhället med en mönsterbild av vad en skola kan vara.