Enskilda skolor, eller friskolor som de oftare kallas, har funnits sedan länge i Sverige men det dröjde fram till 1992 innan den så kallade friskolereformen kom. Reformen medförde att även friskolor skulle bli finansierade genom skattemedel, vilket gjorde att antalet friskolor ökade snabbt.
En av de kanske vanligaste anledningarna till att man vill starta en fristående skola är att man vill forma utbildningen efter en egen pedagogisk grundidé som det kanske inte finns utrymme för i den kommunala skolan.
Får vem som helst driva friskola?
Det finns i skrivande stund inga formella krav på vare sig utbildning, bakgrund eller utbildningserfarenhet för den som vill ansöka om tillstånd att starta en friskola. Enligt skollagen får såväl fysiska som juridiska personer driva en fristående skola, vilket innebär att (i princip) vem som som helst får lov att driva skolan. Det finns dock krav på att personen är myndig och har rättskapacitet.
Vanligast är dock att en så kallad juridisk person driver skolan. Det betyder att det vanligtvis är en större organisation som står bakom driften. Det kan handla om allt från en stiftelse till en ekonomisk förening, ett handelsbolag eller aktiebolag, en ideell förening eller liknande.
Även om det i detta nu saknas krav på formell utbildning och erfarenhet drivs en friskola som ett företag. Med det medföljer huvudansvar för såväl anställda som ekonomi, budget, arbetsmiljö, fastighetsskötsel, underhåll av lokaler, inköp, den pedagogiska verksamheten med mera.
Finansiering och ekonomi
Kommunen fördelar ett grundbelopp och ett eventuellt tilläggsbelopp utifrån principen om likabehandling. Därmed kan skolpengen se olika ut för olika huvudmän. Har man inte tillräckligt med finanser kan man också ansöka om ett företagslån, hos exempelvis qred.com/se/, i bolagets namn.
När det gäller enstaka avgifter, som för en skolresa eller liknande, är detta tillåtet så länge det endast rör sig om obetydliga summor. När det gäller bidrag och frivilliga gåvor får de lov att tas emot, så länge det framgår tydligt att det är frivilligt skänkta pengar.
För den som vill starta friskola
En viktig grund för att skolan ska bli godkänd är att den måste vara öppen för alla elever, vilket även gäller för rätten att få skolpeng. Man behöver dessutom ha tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler samt en tydlig verksamhetsidé. Den sistnämnda ska bland annat ska besvara frågor som:
– Vilka fördelar finns det med att välja den här skolan?
– Har skolan en särskild inriktning?
– Hur många elever kan vi räkna med?
– Hur många medarbetare ska jag anställa?
– Hur ska skolverksamheten finansieras?
Det är Skolinspektionen som kontrollerar och godkänner blivande skolhuvudmän. För att få ett godkännande därifrån måste skolan följa en rad nationella krav och mål enligt skollagen, läroplanen, skolformsförordningarna. De måste också följa och förhålla sig till kommunala och lokala bestämmelser som rör den enskilda skolan och dess område.
För att ta reda på vilka ekonomiska villkor som gäller i aktuell kommun är det lättast att ta kontakt med de lokala politikerna som har beslutat om storleken på skolpengen i just den kommunen. Även på Skolinspektionens hemsida finns en hel del uppgifter, som exempelvis genomsnittskostnad per skolform och elev vilket kan vara en hjälp i finansieringsplaneringen.