Didaktisktidskrift – Nyheter/fakta didaktik – undervisning och lärande https://didaktisktidskrift.se Fri, 28 May 2021 21:07:00 +0000 sv-SE hourly 1 https://wordpress.org/?v=4.8.24 Lär dig motivera och motiveras https://didaktisktidskrift.se/lar-dig-motivera-och-motiveras/ Fri, 28 May 2021 21:07:00 +0000 http://didaktisktidskrift.se/lar-dig-motivera-och-motiveras/ I livet finns det många mål att uppnå men också hinder att överkomma. Det börjar redan tidigt då det lilla barnet lär sig att gå och fortsätter sedan privat och i skolan eller på jobbet. För att de olika målen ska uppnås krävs att en hel del olika faktorer fungerar, men själva drivkraften är motivationen. Utan motivation kommer du sällan någon vart, vare sig det gäller studier, träning eller att göra ett företag lönsamt.

Att bli motiverad eller att motivera andra är ingenting som bara kommer med automatik. Det kräver både kunskap och erfarenhet. För dig som är chef, projektledare eller är ansvarig för exempelvis budgeten eller teambuilding är det viktigt att du får gå en bra och omfattande ledarskapsutbildning som ger dig alla de rätta verktygen för att lyckas.

En fråga om kunskap och attityd

Om du är i en position där du ska leda ett antal människor för att uppnå vissa mål är det viktigt att både du och gruppen är lika drivna. Det finns ett gammal ordspråk som säger att ”ingen kedja är starkare än sin svagaste länk” och det gäller mer än någonsin när det handlar om teamwork. Som ledare är det din uppgift att lyfta fram allas kunskaper och talanger, att jobba på de svagare punkterna och att hela tiden driva verksamheten framåt. Det kan låta enkelt på pappret men kräver gedigna kunskaper från personer som är experter i ämnet. Hur många gånger har du inte hört historier om dåliga chefer och usla projektledare? Det betyder inte nödvändigtvis att de inte kan något om ämnet de sysslar med eller att de är elaka människor, utan snarare att de inte har den rätta kunskapen för att klara av jobbet. Ett annat klassiskt problem är en ovillighet att ta in nya kunskaper, exempelvis på grund av en redan lång karriär i ryggen eller ålder. För att en ledare ska anses vara kompetent och skicklig är det framförallt flexibiliteten och viljan att lära som är grundläggande. Alla kan lära sig gå men för att bli guldmedaljör i sprint krävs teknik, träning och enorma mängder motivation.

Praktiska lärdomar och nya mål

För att verkligen förstå hur viktigt ledarskap är för att gruppen ska prestera optimalt kan det vara lämpligt att dra paralleller med andra verksamheter. Ett bra exempel är träningscoachar för lag i olika sporter som kan bli rakt avgörande för resultaten. Under en utbildning i ledarskap, oavsett om det är en längre kurs eller en kortare workshop, lär du dig saker som att sätta individuella mål såväl som mål för hela gruppen, utveckla ditt personliga ledarskap och engagera alla på rätt sätt. Vet du till exempel att du kan skapa nyfikenhet genom olika metoder, eller att det hela tiden kommer nya rön om hur försäljningsteknik bör gå till?

Det är viktigt att förstå att det inte enbart finns ett enda sätt att leda på och ibland krävs det flera olika tillvägagångssätt inom samma grupp. Med dina nya kunskaper kan du komma längre än du någonsin trodde var möjligt, men det kräver öppenhet och en vilja att lära.

]]>
Utveckla ditt ledarskap https://didaktisktidskrift.se/utveckla-ditt-ledarskap/ Mon, 14 Dec 2020 18:13:00 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=131 Det finns många olika typer av ledare och chefer – unika personligheter behöver kombineras med ett professionellt, inkännande och hållbart ledarskap och det är långt ifrån en lätt uppgift att lyckas med det. Som hjälp finns utbildningar inom ledarskap för att stötta alla former av chefer i deras uppdrag.

Stärk din verksamhet

På grund av covid-pandemin som härjar över hela världen har många arbetsplatser och företag digitaliserat hela eller delar av sin verksamhet. Det underlättar för alla inblandade när insikten nås att alla delar av jobbet inte behöver utföras på den fysiska arbetsplatsen. Dock ska det kommas ihåg att långt ifrån alla arbetsplatser har den här möjligheten – förskolor och skolor är exempel på det. I den här väldigt speciella situationen krävs det ännu mer av cheferna, som behöver se till både verksamheten, sina anställda och alla de barn som spenderar sina dagar på de här platserna. Det är väldigt viktigt att ha ett mänskligt ledarskap just nu, så att alla anställda i förskola och skola känner sig sedda, förstådda och hjälpta så att de orkar ta sig igenom den här extrema perioden.

Att som chef ta hjälp av en ledarskapsutbildning för att möta alla behov och krav och samtidigt själv må bra, kan vara det som behövs för att stärka hela verksamheten. På Advantum Kompetens finns ett brett utbud av olika typer av utbildningar för att stärka chefer i sin ledarposition. De har också sett hur verkligheten och behovet ändrats i och med pandemin och erbjuder sina utbildningar både digitalt och på plats. Kurserna går att sätta ihop utefter ditt behov och erbjuds i Stockholm, Göteborg och Malmö. Vill du hellre gå utbildningarna digitalt så följer du dem via Zoom. Är du osäker på vilken typ av ledarskapsutbildning som passar dig bäst så har de ett verktyg kallat Ledaranalys som hjälper dig på vägen.

Bra ledarskap ger kraft

Även om det kan kännas extra viktigt att stärka sin verksamhet nu när vi alla genomgår en mycket svår tid så är ledarskapsutbildningar alltid aktuellt. Det gynnar alltid hela företaget och verksamheten när cheferna utbildar sig. Du som ledare blir säkrare och tryggare i din position och kompetens och dina medarbetare och anställda kan lättare luta sig mot din expertis och känna att de är sedda och får det stöd de behöver. Det blir en gynnsam situation för alla och som i längden även kommer synas utåt, då ett bra ledarskap får arbetsplatsen och alla medarbetare att utstråla trygghet, kraft och glädje.

]]>
Starta friskola https://didaktisktidskrift.se/starta-friskola/ Sun, 05 Apr 2020 04:59:45 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=89 Enskilda skolor, eller friskolor som de oftare kallas, har funnits sedan länge i Sverige men det dröjde fram till 1992 innan den så kallade friskolereformen kom. Reformen medförde att även friskolor skulle bli finansierade genom skattemedel, vilket gjorde att antalet friskolor ökade snabbt.

En av de kanske vanligaste anledningarna till att man vill starta en fristående skola är att man vill forma utbildningen efter en egen pedagogisk grundidé som det kanske inte finns utrymme för i den kommunala skolan.

Får vem som helst driva friskola?

Det finns i skrivande stund inga formella krav på vare sig utbildning, bakgrund eller utbildningserfarenhet för den som vill ansöka om tillstånd att starta en friskola. Enligt skollagen får såväl fysiska som juridiska personer driva en fristående skola, vilket innebär att (i princip) vem som som helst får lov att driva skolan. Det finns dock krav på att personen är myndig och har rättskapacitet.

Vanligast är dock att en så kallad juridisk person driver skolan. Det betyder att det vanligtvis är en större organisation som står bakom driften. Det kan handla om allt från en stiftelse till en ekonomisk förening, ett handelsbolag eller aktiebolag, en ideell förening eller liknande.

Även om det i detta nu saknas krav på formell utbildning och erfarenhet drivs en friskola som ett företag. Med det medföljer huvudansvar för såväl anställda som ekonomi, budget, arbetsmiljö, fastighetsskötsel, underhåll av lokaler, inköp, den pedagogiska verksamheten med mera.

Finansiering och ekonomi

Kommunen fördelar ett grundbelopp och ett eventuellt tilläggsbelopp utifrån principen om likabehandling. Därmed kan skolpengen se olika ut för olika huvudmän. Har man inte tillräckligt med finanser kan man också ansöka om ett företagslån, hos exempelvis qred.com/se/, i bolagets namn.

När det gäller enstaka avgifter, som för en skolresa eller liknande, är detta tillåtet så länge det endast rör sig om obetydliga summor. När det gäller bidrag och frivilliga gåvor får de lov att tas emot, så länge det framgår tydligt att det är frivilligt skänkta pengar.

För den som vill starta friskola

En viktig grund för att skolan ska bli godkänd är att den måste vara öppen för alla elever, vilket även gäller för rätten att få skolpeng. Man behöver dessutom ha tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler samt en tydlig verksamhetsidé. Den sistnämnda ska bland annat ska besvara frågor som:

– Vilka fördelar finns det med att välja den här skolan?

– Har skolan en särskild inriktning?

– Hur många elever kan vi räkna med?

– Hur många medarbetare ska jag anställa?

– Hur ska skolverksamheten finansieras?

Det är Skolinspektionen som kontrollerar och godkänner blivande skolhuvudmän. För att få ett godkännande därifrån måste skolan följa en rad nationella krav och mål enligt skollagen, läroplanen, skolformsförordningarna. De måste också följa och förhålla sig till kommunala och lokala bestämmelser som rör den enskilda skolan och dess område.

För att ta reda på vilka ekonomiska villkor som gäller i aktuell kommun är det lättast att ta kontakt med de lokala politikerna som har beslutat om storleken på skolpengen i just den kommunen. Även på Skolinspektionens hemsida finns en hel del uppgifter, som exempelvis genomsnittskostnad per skolform och elev vilket kan vara en hjälp i finansieringsplaneringen.

]]>
Bra böcker för lärare https://didaktisktidskrift.se/bra-bocker-for-larare/ Mon, 30 Sep 2019 07:51:58 +0000 http://didaktisktidskrift.se/bra-bocker-for-larare/ Som lärare blir du aldrig riktigt färdig. Du jobbar med att lära ut och det är klokt att spendera åtminstone en del tid av yrkeslivet med att lära sig nya saker. Syftet bör förstås vara att bli bättre på att lära ut saker. I den andan följer här en liten lista med böcker som är bra läsning för dig som är lärare och som behöver inspiration.

Vilket ämne det än handlar om så blir det väl enklare att lära sig om du kan få regelbunden feedback och hjälp från någon som kan mer om ämnet än du? Visst kan det väl också vara bra om denna någon gick igenom precis vad du går igenom i dina studier relativt nyligen – så att han eller hon kan förklara det på ett sätt som någon som precis lär sig någonting nytt förstår det? Hos Studybuddy kan du hitta privatlärare som studerar precis som du gör. Det spelar ingen roll vad du studerar – matematik, filosofi, programmering o.s.v. – eller vilken nivå du pluggar på, det finns en Studybuddy för dig.

Why Don’t Students Like School?

Författaren Daniel Willingham tar med den här boken avstamp i kognitiv vetenskap för att förklara varför lärande ibland inte fungerar som det är tänkt. En av de centrala teserna i boken är att elever är naturligt nyfikna men inte nödvändigtvis duktiga på att tänka – om det inte är så att vi känner till vad det är vi tänker på. Boken är full av praktiska tips som kan förbättra undervisningen för vilken lärare som helst.

Teach Like a Champion

I den här boken presenterar författaren Doug Lemov 49 konkreta exempel på hur du som lärare kan förbättra förutsättningarna för att dina elever ska lära sig någonting och för att det ska fastna. Målsättningen med boken är att eleverna ska få en såpass bra grund att de efter grundskolan går vidare till universitetet.

What Works in Schools

Robert Marzano har skrivit den här boken som på många håll i de engelsktalande länderna betraktas som närmast obligatorisk läsning. I boken går han igenom tekniker för hur man lär ut läsande, skrivande och kritiskt tänkande. Förutom grundläggande tekniker för hur man lär ut saker diskuterar han också nyttiga insikter i hur man utvärderar elevernas prestationer och mycket annat.

99 Ways to Get Kids to Love Writing

Mary Leonhardt ringar i sin bok in en av de största utmaningarna en lärare kan ta sig an, nämligen den att få barn och ungdomar att lära sig tycka om att skriva. Boken riktar in sig på lärare som jobbar långt ned i åldrarna och syftar alltså till att lära ut metoder som kan inspirera små barn att skriva. Det finns dock en hel del matnyttiga tips även för lärare som jobbar med äldre barn.

]]>
Gamification – en modern didaktik? https://didaktisktidskrift.se/gamification-en-modern-didaktik/ Mon, 04 Mar 2019 17:30:15 +0000 http://didaktisktidskrift.se/gamification-en-modern-didaktik/ Vad är Gamification?

Idag har det engelska begreppet kommit att allt mer översättas till det svenska begreppet spelifiering och det har utgivits en del pedagogiska handböcker om hur spelifiering kan användas av lärarna i klassrummet. Spelmekanismer och olika typer av belöningar, svårighetsnivåer och utmaningar har didaktiskt använts inom skolan under en lång tid. Lärande i relation till kunskapssyn, lärande traditioner, undervisning och kunskapspraktiker har alltid varit en del av skolan genom den teoretiska didaktiken och den praktiska pedagogiken. Olika former av spel har länge använts inom undervisningen, för att göra eleverna mer entusiastiska och inlärningen mer intressant. Vad som skett idag är att spelen digitaliserats och utförs på olika typer av spelplattformar och på olika digitala enheter, exempelvis mobiler, datorer och surfplattor.

En modern didaktik?

Att skolan sedan länge bygger på olika typer av belöningssystem och hur detta kan sägas pådriva eleverna till att försöka uppnå önskvärda beteenden och kunskapsresultatet; är varken en didaktisk eller pedagogisk nyhet. Skolan har alltid uppmuntrat eleverna till nästa kunskapsnivå genom guldstjärnor, beröm och betyg. Hur stimuli och belöning kan repetera önskvärda beteenden och handlingar, är väl undersökt av portalfigurerna inom behaviorismen; B.F Skinner och Ivan Pavlov, varvid den sistnämnde även fick Nobelpriset i psykologi.

Spelifieringen av skolan – en tankeställare

Eleverna i skolan är förmodligen beredda på en spelifierad undervisning. Frågan är den omvända, innehar lärarna den digitala kompetensen för att spelifiera undervisningen? Det behövs mer forskning som utreder om lärarna är beredda på att implementera digitala spel i sin undervisning. Innehar lärarna den digitala kompetensen som behövs för att genomföra detta på ett kvalitativt sätt? Skolforskningen behöver samla in mer information om lärarnas kompetens, inställning och deras tankar om den pågående spelifieringen av skolan. Informationen kan samlas in genom enkäter eller intervjuer och sammanställas och bearbetas med hjälp av olika enkätverktyg. När den traditionella psykologiska aspekten på inlärning och hur ett önskat beteende och handlande kan yttra sig i skolan, är den spelifierade undervisningen en återspegling av hur individer reagerar på stimuli och belöning. Att ett positivt betingat beteende kan förstärkas genom belöningar och inte genom bestraffningar är idag ett normerande ställningstagande inom skolan. Lärarna vet om detta, spelifieringen har blivit ett sätt att försöka entusiasmera eleverna till att vilja lära sig kunskaper genom spel. Istället för att läraren skall ge beröm, dela ut guldstjärnor, eller klistermärken och medaljer kan dessa tas av eleverna – om de lyckas lösa problemen och utmaningarna som finns i lärospelen.

Spel är inget nytt fenomen i skolan. Vem minns inte spelet ”Hänga gubbe” på svarta tavlan i syfte att lära eleverna alfabetet och stavning på ett lite roligare sätt. Vad som är nytt är spelformatet, med en digital teknik kan spelen utvecklas, förfinas och programmeras för att bli en integrerad del av undervisningen. Eleverna i skolan är vana vid spelformatet, ofta mer digitalt kompetenta än vad lärarna i skolan är. Sveriges lärarkår är minst sagt ålderstigen, bland de äldsta av OECD-länderna. Fyra av tio lärare i den svenska lärarkåren är över 50 år och den digitala revolutionen har förmodligen gått dessa lärare obemärkt förbi.

]]>
Didaktik, pedagogik och metodik https://didaktisktidskrift.se/didaktik-pedagogik-och-metodik/ Tue, 18 Sep 2018 00:00:00 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=76 ”Läran om undervisning” ärNationalencyklopedins definition av begreppet didaktik. Vad det handlar om är inlärningsteorier och hur man praktiserar dessa.

Vad, varför, hur och för vem?

Att sätta fokus på själva lärandet och hur detta organiseras i ett klassrum – det är lärarens främsta uppgift. Därmed ingår didaktik som en del i lärarutbildningen, då man såväl teoretiskt som praktiskt lär sig hur inlärning kan variera från person till person, samt hur man kan organisera undervisningen så att den fungerar för alla. Det vill säga sambandet mellan teori och praktik.

Didaktiken delas ofta in i två delar: allmän didaktik och ämnesdidaktik. Det första innefattar forskning som rör begreppet didaktik och det andra innefattar ämnesspecifik didaktik. Som exempel kan vi ta högskoleprovet (läs mer i Hpguiden), som innehåller 160 uppgifter inom olika ämnen, som både skriftligt och muntligt ska besvaras.

Det är Umeå och Göteborgs universitet som sätter ihop högskoleprovet och använder sig av de fyra didaktiska frågorna som samtidigt är ledord för lärarutbildningens didaktikundervisning:

  • Vad?
  • Varför?
  • Hur?
  • För vem?

Vad är det som ska läras ut och varför? Syfte och mål bör synliggöras och förklaras, inte minst för eleverna i skolan. Det handlar om att se nyttan med studierna. Sedan måste man fundera på hur stoffet ska läras ut; ska det ske genom grupparbete, individuella uppgifter, fördjupning och så vidare. Det sistnämnda beror såklart på vem/vilka som är mottagare av informationen. Undervisningen måste naturligtvis organiseras så att den passar målgruppen. Något man också måste ta hänsyn till när det gäller till exempel högskoleprovets utformning. Därav mängden och variationen av uppgifter.

Läran om utbildning och lärande

Ordet pedagog betyder att vägleda, eller att vägleda barnet. Begreppet pedagogik handlar om läran om lärande och utbildning, som ursprungligen innebar uppfostran. Pedagogiken handlade förr nästan uteslutande om att kartlägga barns och ungas problem i samband med behandling. Pedagogiken utgår ifrån tre hörnstenar, eller tre olika delar: den fysiska, den mentala och den moraliska.

Nära kopplat till främst psykologi, men också andra vetenskaper inom ämnesområdet humaniora: genusvetenskap, historia, filosofi, idéhistoria m.fl. Det är det som gör pedagogiken till en såväl teoretisk som en praktisk vetenskap. Återigen handlar det om sambandet mellan teori och praktik.

För den som sitter i skolbänken eller på kompetensutvecklingskursen, är följande ingredienser viktiga för att framgångsrikt omvandla informationen till kunskap:

  • Lyssna och lär
  • Anteckna
  • Läs om och läs på
  • Diskutera ämnet
  • Praktisera
  • Lär ut

Metodik

Metodik kan förklaras som metoder för tillvägagångssätt inom olika verksamheter, såsom exempelvis forskning. En forskare kan använda sig av olika former av pedagogiska metoder för att få fram önskvärd data. Man arbetar metodiskt och utgår även i detta avseende ifrån frågorna vad, hur, varför och för vem/vilka. Metodiken är den disciplin som till största delen besvarar frågan ”hur”.

]]>
Barnsagornas lärande sensmoral https://didaktisktidskrift.se/barnsagornas-larande-sensmoral/ Wed, 10 Jan 2018 10:10:53 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=69 Sagor för barn kan i vissa fall vara riktigt intressanta och sedelärande. Sagor skrivna för barn grundade av vuxna mäns och kvinnors psykologiska insikter kan på ett enkelt sätt beskriva komplicerade psykologiska fenomen. Sagor som HC Andersens ”Den fula Ankungen” som berättar om mobbingens låga ursprung eller samma författares saga ”Flickan med svavelstickorna” som berättar om ödmjukheten hos lidande människor. Bröderna Grimm hade ett återkommande tema i sin sagotradition; Narcissismens grymhet och avund. Man väljer naturligtvis själv hur man tyder en saga och ofta tyder man sagan utifrån sin egen erfarenhet och färgar den med sin personlighets mognad eller omognad. Kanske ser man den feministiska kampen i snart sagt varenda saga och då kommer detta självupplevda feministiska lidande att färga innebörden av sagan. Det är av yttersta vikt att man går varsamt fram i vår sagotradition och inte tror sig ha rätten att lägga vantarna på sagans innebörd och vara den enda som sitter på sanningen. Det är den allra yttersta formen av högmod.

Sagor för vuxna

Det finns en negativ klang i uttrycket ”sagor för vuxna”. Det kan till exempel användas angående tramsigheter som skvallrar om brist på vuxeninnehåll men ändå presenteras för vuxna. Barnslig teater till exempel som är utan mening men tänkt för en publik av vuxna. Sånt trams är oerhört sorgligt till sin karaktär. Det säger en del om hur illa ställt det är med den svenska kulturen när vuxna människor anser rent trams som acceptabel underhållning. Nej, då kan det vara mer givande att använda sensmoralen i sagor för barn och förklara den för vuxna. Det har man till exempel gjort i uppsättningen Rödluvan för vuxna.Men det är av yttersta vikt att påminna om att just denna variant inte är enda möjliga föreställningen. Denna föreställning har en feministisk prägel och det gör inte ursprungssagan feministisk. En icke-feministiskt lagd tolkare skulle kunna skapa en helt annan föreställning utifrån samma saga. Vilket är helt OK. Sensmoralen i just ”Rödluvan och vargen” kanske inte är så djup och komplicerad. Den narcissistiska och djupt avundsjuka modern i Snövit kanske är intressantare att studera ur ett vuxen perspektiv?

Sagans tolkning av det narcissistiska föräldraskapet

Vi lever i ett alltmer narcissistiskt samhälle. Det mesta kretsar kring egot. Man läser om föräldrar som låser in sin barn i garderober och vuxna som plågar barn på de mest sjukliga sätt. Fritzl som låste in sin dotter i en källare är bara ett av många exempel. Ser man på sagans värld så förstår man att detta inte är ett nytt fenomen. Denna typ av sjuklig föräldranarcissism är återkommande i sagor som till exempel Törnrosa där modern är avundsjuk på sin dotter att hon inte vill se hennes lycka under några omständigheter. Askungen är samma sak där den vidriga svärmodern och hennes gräsliga döttrar gör allt för att sabotera för den vackra Askungen, av avundsjuka naturligtvis. Och så har vi den åldrande modern i Snövit som är beredd att döda sin dotter. Kanske var det meningen att sagorna skulle förklara djupt psykologiska sjukdomar på ett enkelt sätt. Vid intresse att lära mer om ämnet läs om döden på begravningsbyråguide.se. Behåll sagans betydelse som den var förut, Enkel och oförstörd.

]]>
Internatskolor i Sverige https://didaktisktidskrift.se/internatskolor-i-sverige/ Sun, 08 Oct 2017 12:59:04 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=64 En internatskola är en skola som också erbjuder eleverna möjlighet att bo på skolområdet. I Sverige startades de första internatskolorna under 1800-talet, då det inte fanns någon statlig skola på samma sätt som idag. När den typ av grundskolor och gymnasier vi känner till idag startades försvann de flesta internatskolorna. Mellan år 1970 – 2015 fanns det tre olika Riksinternatskolor i Sverige. För att få en studieplats på de skolorna skulle man uppfylla minst ett av tre kriterier. De kunde vara att man hade utlandsfödda föräldrar, att man kommer från en glesbygd och därför inte kunde skaffa boende, eller att man var en ungdom i behov av miljöombyte. Idag får man en studieplats på en internatskola genom att själv ansöka. De olika skolornas urvalsprocesser ser olika ut. Det är också vanligt att folkhögskolor har någon form av internat. Fördelen med att bo på internat är att man inte behöver hitta någon annan lägenhet när man studerar, det gäller naturligtvis främst de högre årskurserna och skolor man går efter gymnasiet. När man studerar på internatskola kan man ha rätt till studiemedel och bostadsbidrag.

Kända internatskolor i Sverige

Den allra mest kända internatskolan i Sverige heter Lundsberg. Den har varit både omdebatterad och blivit ifrågasatt efter att det kommit fram hur elever behandlas av varandra utan att ledningen stoppar den negativa behandlingen. Internatskolor blir ofta en sluten miljö vilket gör att personer utifrån kan ha svårt att veta hur de egentligen fungerar. allmänheten bjöds in till Lundsberg på visningar år 2017 för att skolan ville berätta mer om hur det egentligen fungerar på plats och motverka negativa rykten. En annan känd internatskola är Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket. Där bedrivs undervisning för högstadiet och gymnasiet. Vår tidigare statsminister Olof Palme är en av de som varit studenter på skolan. Längre söderut finns det en väletablerad internatskola i Gränna. Den var tidigare en av landets Riksinternatskolor. Totalt finns det dryga 50 olika gymnasieskolor som har internat i Sverige. De har olika inriktningar man kan välja mellan. Skolorna finns både i de norra och södra delarna av landet. Under början av 2000-talet blev det ovanligare att placera sina barn på internatskola, medan trenden vände runt år 2008-2009.

Möjliga sätt att finansiera skolgången på en internatskola

Att placera ett barn på en internatskola kan kosta mycket pengar. För familjer som inte hör till de rikare i samhället kan det ibland vara svårt att ha råd att betala för en internatskola. Det är viktigt att alla barn har samma möjligheter när det kommer till skolgång, och därför kan man exempelvis ansöka om olika stipendier för att kunna betala vad skolan kostar. Vid sidan av stipendier kan man behöva ta ett lån. Besluter man sig för att ta ett lån är det A och O att jämföra olika erbjudanden mot varandra så man får de bästa villkoren. På Lanlistan.se hittar du de billigaste lånen och där kan man också lära sig mer om vad som är värt att titta på innan man bestämmer sig för vilken bank man vill låna från. Att ta ett lån för utbildning är antagligen det smartaste lån man någonsin kan lyfta, eftersom det är en investering för resten av livet.

]]>
Friskolor i Sverige https://didaktisktidskrift.se/friskolor-i-sverige/ Wed, 17 May 2017 12:27:59 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=58 Friskolans vara eller icke vara är många gånger ett kontroversiellt ämne. Vissa medborgare anser att friheten att starta skolor som inte ägs eller drivs av kommuner, skapar en viktig valfrihet för elever och deras föräldrar. Andra tycker att friskolorna, ofta tillsammans med det fria skolvalet, skapar orättfärdiga kunskapsklyftor som tenderar att följa traditionella, ekonomiska klasslinjer. Man får nog anse det ostridigt att den första gruppen har fått rätt i en deskriptiv mening – att valfriheten har ökat. Huruvida detta är en för- eller nackdel, är å andra sidan en svårare nöt att knäcka.

Inte bara girighet bakom privatägda skolor

Särskilt på senare år har förekomsten av friskolor skapat rabalder, då det uppdagats att många skolor ägs av riskkapitalbolag som lyckats göra stora vinster. Detta blir speciellt kontroversiellt eftersom intäkterna i de fallen är skattepengar, och kvaliteten som erbjudits varit minst sagt skakig. I vissa fall har skolor stängts över en natt, utan förvarning till elever eller föräldrar. Dock finns det naturligtvis friskolor som är fantastiskt uppskattade av sina elever, och de samhällen som de ligger i. Vissa Friskolor tar även emot nyanlända elever, och försöker på så sätt dra sitt strå till samhällsstacken. Det ligger alltså inte bara girighet bakom friskolorna i Sverige.

Massor av olika ägarintressen

Trots att riskkapitalbolagens stora vinster på skattemedel sticker i ögonen, finns det alltså betydligt mer etiskt sunda friskolor. Det finns ju ingen naturlag som säger, att bara för att en skola är privatägd, så måste den ha giriga ägare. Icke-kommersiella aktörer kan likaväl som kommersiella företag driva skolor. Det finns en lång tradition av detta i vår del av världen, och i många länder är de främsta skolorna drivna i privat, men ideell, regi. Den katolska skoltraditionen är exemplevis mycket aktad i Storbritannien och hennes forna kolonier, och inom dessa institutioner diskriminerar man inte på ekonomiska, eller andra, grunder. Med ett starkt bildningspatos förser man istället samhället med en mönsterbild av vad en skola kan vara.

]]>
Montessori https://didaktisktidskrift.se/montessori/ Fri, 17 Feb 2017 14:55:06 +0000 http://didaktisktidskrift.se/?p=57 Maria Montessori gav upphov till den än idag väldigt populära Montessoripedagogiken, som utövas på både kommunala skolor och friskolor runt om i hela landet. Maria Montessori föddes den 31 augusti 1870 i Italien, och dog den 6 maj 1952 i Nederländerna. Under sitt långa liv hann hon bli en av de första kvinnliga läkarna i Italien och engagera sig för barn med särskilda behov, som på den tiden ansågs ”icke utbildningsbara”. Det var också bland dessa barn hon skulle komma att arbeta under större delen av sin karriär och i samspelet med dessa barn utvecklade hon sin pedagogik.

Med inspiration från svensk feminism

Sekelskiftet var en intressant tid för den moderna pedagogiken och flera ännu aktuella filosofer gjorde sin debut. För att nämna några kan vi ta Lev Vygotskij och Rudolf Steiner, den senare Waldorfpedagogikens fader. Men Maria Montessori inspirerades av Ellen Key framför allt. Ellen Key (1849-1926) var en flitig debattör och gick rakt emot den för tiden dominerande auktoritära uppfostran. Hon talade varmt om barnets rättigheter, samtidigt som hon var en motsägelsefull person som även försvarade ”en kroppslig tillrättavisning” i form av exempelvis en dask på rumpan. Key brukar kallas för särartsfeminist i det att hon verkade vilja upphöja kvinnans position i samhället, samtidigt som hon hävdade att kvinnan var bäst lämpad för hushållsarbete och att ta hand om barnen.

Barnets rättigheter i fokus

Det var framför allt Ellen Keys syn på barnet som en individ med vissa medfödda rättigheter, som inspirerade Maria Montessori. Hennes pedagogik visar på en väldigt demokratisk kunskapssyn, som var nyskapande för sin tid och fortfarande kan ses som kontroversiell. Hennes människosyn var också väldigt ljus och positiv, vilket framför allt märktes i sättet hon valde att arbeta med barnen, även de som av resten av samhället kallades för ”icke utbildningsbara”. Montessoris pedagogik går ut på att pedagogen observerar barnet och ger henne handledning. Det är också av vikt att materialet och miljön är anpassade till barnet, bland annat att alla möbler är i lämplig storlek. Detta var något alldeles nytt, även om det idag ses som alldeles självklart.

]]>